Drekis

Känner att jag behöver erkänna en sak. Ibland vet jag inte om jag ska klassa det som >behöver< eller om jag bara intalar mig det.

 

Jag har ett stort beroende här i livet. Köpa saker. Jag har ett shoppingberoende som startade redan som 15åring då jag fick mitt egna debitkort.

 

Detta gick i svackor, som ung tonåring var det dvder, kläder, skor, hästgrejer som gällde. Då jag bröt över till 18år kom det högklackat och en liiiiiten mängd kläder nu och då.

Vid 20års ålder var det rätt så lugnt på shoppingfronten, jobbade, betalade mina räkningar men livet mellan 20-21 var inte lätt ekonomiskt någonstans. Inte pga shopping alltså utan privata skäl.

 

Och så blev ju världens omöjligaste häst till salu... Som jag skrivit tidigare kunde jag inte se en framtid utan henne så min gamla islänning Dreki blev på helfoder till världens bästa människor och jag fick min tant.

 

 

Så varför skriver jag detta i hästarnas blogg?

 

Jo, för att mitt shoppingberoende är större än på många år. Jag håller på att bli knäpp, jag blir så j*vla arg på mej själv. Känner ångesten varje gång. Det är inte de att jag har behov av att gå i butiker, sånt klarar jag mej utan men att vänta på paket... Jag älskar paket! Jag älskar att vänta på saker! Jag älskar att hästen alltid har tip top grejer, jag älskar att se henne som ålands bortskämdaste häst.

 

Nu tänker ni förstås "ja men hästen bryr sig ju inte vad den har på sig sålänge utrustningen passar, den vill bara ha kärlek!". Sant, det håller jag totalt med om men jag har helt enkelt bara ett behov (som jag verkligen, verkligen måste bli av med!!) av att ha grejer, jag älskar att byta träns, schabrak och känna mig lyxig. Enda gången jag känner "oj vilken lyx jag har!" är då jag är på träning/tävling med min fina häst. Hon är så vacker och jag vill att hon ska glänsa som aldrig förr!

 

Nu är Leunora dessutom i en strimla-alla-täcken-jag-har-period. Hon har inte strimlat ett täcke på över 1 år och nu har 2st gått sönder. Grattis hästen. Att hamna beställa nya täcken har inte riktigt varit optimalt i att försöka lugna ner mig.

 

Sedan har jag världen omöjligaste (underbaraste) stalls gäng också ... ALLA gillar shopping! Så då en har nå nytt... Ja, då ska alla andra också ha, så då köper alla andra också och då vill jag också ha.

 

Dock försöker jag att inte frossa, köpa saker på rea, köpa EN sak åt gången. Det har blivit bättre och jag måste inse att hästen har faktiskt allting hon behöver, äntligen! Har varit en hel del som har varit måsten, täcken, pansargjord, dressyrsadel, jag har behövt nya ridbyxor (fick inse att ETT par inte räckte med ridning 5-6 dagar/vecka...), ridstövlar till födelsedagen, tävlingskavaj (ja, jag äger faktiskt en sån också ;))...

 

 

Min stackars sambo har gjort en stor ändring, intalade mig att försöka göra resan jag småpratat om under sommaren som jag skulle vilja göra- och fick klart att få åka. Hade samlat lite pengar och... PANG biljäveln gick sönder och dit for 400€... Kul. Nu fick resan vänta en månad eller två extra... Suck.