Drekis flytt till Silverstallet
Kategori: Silverstallet
Jag var tidigt i stallet på torsdag morgon, red Askja och sedan kom min kompis och hjälpte mej mocka ur hagen och lösdriften. Plötsligt var klockan 16.30 och det var dags att åka ner till stallet och börjar lasta Dreki i trailern och start mot åland. Lastningen gick väl si sådär. Eftersom det hade börjar skymma och det var rätt så mörkt i trailern så var Dreki lite orolig över vad som stod på så för första gången så på ca 5år som jag haft honom så var jag för första gången med om att han sparkade mot en människa! Tack och lov missade sparken men det var det så var han inne i trailern på nolltid (förutom en brusten longeringslina också...). Dreki är inte jobbig att lasta men han ställer sej med frambenen på rampen och. Står där. Inget extra "gräl".
Drekis båtresa gick super! Förutom att ha åkt island-sverige och sverige-finland med sällskap så åkte han ensam båt för första gången finland-åland. Eftersom vi reste med kvälls/nattbåten så var det bara 4 timmar att åka båt och ca 3h att stå i trailern med att vänta och åka. Vi var i nya stallet ca 2 på natten, alla var vi trötta, speciellt Dreki. Han skulle sova ensam under natten, kompis skulle komma redan nästa dag men så blev det inte riktigt, han blev ett dygn till ensam.
Morgon nummer 1 mockade jag boxen och släppte ut han på ridplan en stund för att springa av sej, vi gick också omkring lite för att checka läget. Det fanns två grannar, en svart shettis och en som såg ut som ett gammalt halvblod. Dreki blev direkt lugnare då han såg andra hästar.
Nästan hel dagen var jag i stallet och höll lilla stressade Dreki sällskap. Han svettades konstant, jag hann knatt torka upp det ena fleece innan det andra igen var vått och måste bytas ut.
Nästan hel dagen var jag i stallet och höll lilla stressade Dreki sällskap. Han svettades konstant, jag hann knatt torka upp det ena fleece innan det andra igen var vått och måste bytas ut.
Andra natten hade han lagt sej ner och sovit. Han var otroligt sur på morgonen och protesterade eftersom han hamnade vara ensam.
På ridbanan visade Dreki sin bättre sida. Ofta är det inte men dessa två dagar som jag hade han att lunkka på så var han som en travmaskin! Travade maaaassor! Om han kunde göra så under ryttare också... Om det fanns bommar till ridplan hade jag mer än gärna sysselsatt oss med det men. Får nöja mej med Gpass och njuta av utsikten istället!
Dag 2 kom äntligen kompisen! Snyggingen Leonora en 175cm hög dam. Hon är ett halvblod, supergo! Väntade med spänning på hagsläppet men... Snopet. Inge spring. Tråkmånsar. Dreki ville gärna komma fram och hälsa men hon gick bara ifrån. Vid matdags gjorde hon klart att hon bestämde, öronen bakåt, inget mer. Dreki lunkkade till nästa mathög.
Jag hade morgonstallet, att lägga på grimman åt Leonora var ju en annan femma fast hon inte hade huvudet så väldans högt men sträcka rejält på mej fick jag allt! Jag öppnade bara Drekis boxdörr så fick han gå lös efter. I hagen så fick jag sträcka extra på mej för att få bort grimman hennes, brottom till morgonmålet men tur nog hade hon tålamod för korta mej!
